Har du en bra relation med din veterinär? Upplever du någon skillnad när du är hos ”din vanliga veterinär” jämfört med om du måste åka till en remissinstans eller ett djursjukhus? Vi vill med den här texten göra dig uppmärksam på att det kan bli väldigt olika kommunikation och därmed relation mellan dig som djurägare och veterinären (och även annan personal) om ärendet är planerat jämfört med om det är ett akut och brådskande ärende.
Relation med din "vanliga" veterinär
Många gånger känner du din ”vanliga” veterinär ganska väl. Du har kanske en mångårig relation med och har anlitat samma veterinär med flera olika djur genom åren. De flesta ärendena gäller vaccinationer eller andra icke-akuta besvär eller åkommor och du hinner i lugn och ro få information om vad som kommer att hända och hur ditt djur kan komma att reagera. Du är själv vanligen avslappnad och lugn, och inte särskilt oroad.
Veterinären å sin sida känner dig sedan tidigare och ni har redan en relation byggd på förtroende och tillit. Veterinären kan förklara de åtgärder som behöver göras med ditt djur, och lugna eventuell oro hos dig. Känner du igen bilden? Känns den välbekant? Det är bra, det är just en sån relation vi veterinärer vill uppnå med dig som djurägare. Det finns dock tillfällen då det är svårt och det kan komma hinder i vägen.
Relation med djursjukhuset
Ponera därför istället att din hund eller katt har blivit akut sjuk på kvällstid eller på helgen. Din vanliga veterinärklinik har inte öppet och du måste då vända dig till en remissinstans eller ett djursjukhus i din region. Tyvärr råder det personalbrist på många djursjukhus idag, så det kanske inte ens är det närmaste djursjukhuset som har öppet eller har möjlighet att ta emot er, utan ni kanske måste åka betydligt längre bilresa än ni är vana vid.
När du kommer fram till djursjukhuset är du naturligtvis oroad och stressad över ditt djurs akuta sjukdom och hur det hela ska sluta. Det är en ovan miljö för både dig och djuret, och den stress du känner gör att även ditt djur kan vara mer stressad än vanligt vid veterinärbesök. Hur förväntar du dig att din relation kan komma att bli med den veterinär du får träffa på djursjukhuset?
Kommunikation är viktigt för relationsbyggande
Du har ingen tidigare relation med den nya veterinären på djursjukhuset, och du kanske får träffa flera olika personer innan du ens får komma in på ett rum och träffa veterinären. Receptionspersonal, djurvårdare och legitimerade djursjukskötare är bara några av den viktiga personal som finns på ett djursjukhus. Det finns sällan eller aldrig någon möjlighet att du ska hinna bygga upp någon riktig relation till någon av dem. Dessutom är ditt djur sjukt eller skadat och du är orolig och stressad.
Veterinären behöver få all viktig och kanske livsavgörande information av dig om ditt djur på kortast och mest effektiva tid. Veterinären har kanske flera andra akuta fall igång samtidigt, och måste prioritera sin tid där den gör bäst nytta för patienterna. Många kollegor idag är stressade på arbetet och det visar sig ibland i något vi kallar för compassion fatigue, som vi har skrivit om tidigare.
Likaså behöver du som djurägare ta beslut om de undersöknings- och behandlingsalternativ som veterinären presenterar för dig, allt under mer eller mindre tidspress. Du är sannolikt också oroad över vad det hela kommer att kosta, och om din eventuella försäkring kommer att täcka sjukdomen eller inte.
Du förstår att det kan bli svårt att bygga en god relation under såna omständigheter, eller hur?
Bli veterinär - för att jobba med människor!
För några år sedan var det en reklamslogan för veterinärutbildningen vid Sveriges lantbruksuniversitet, som anordnar den enda veterinärutbildningen i Sverige. Det var något i stil med ”Om du vill jobba med människor – bli veterinär!” Det kan tyckas paradoxalt för den som läser till veterinär för att man är intresserad av djur, men det finns ju dock alltid en människa i änden av kopplet, eller i kattburens handtag, hästens grimskaft eller bredvid korna i ladugården.
Jag kan personligen bara tala för den veterinärutbildning i Sverige som jag gick mellan 1999 och 2005. Därför har jag ingen inblick i hur utbildningen genomförs i de många olika länder och universitet runtom i EU, där många av mina nu verksamma kollegor har studerat. Likaså har det säkert hänt massor av framsteg inom detta område på de ca 18 år som har gått sedan jag tog examen.
Det vi också vet är att det är väldigt mycket fakta och information man ska inhämta under de 5,5 år veterinärutbildningen pågår. Ofta finns det inte utrymme för så många kurstillfällen specifikt vad gäller kommunikation och hur man bygger en god relation med djurägaren. Jag kan minnas några diskussionsseminarier med rollspel som vi mest upplevde som pinsamma. Sen hade vi såklart den handfasta träningen på klinikerna, där vi studenter var den som träffade och undersökte patienten innan veterinären kom in. Så visst fanns det gott om goda exempel, och ibland mindre goda exempel.
Ömsesidig respekt bäddar för god relation
Den slutsats jag försöker dra genom ovanstående text är att kommunikation är svårt, särskilt under stressade och pressade situationer. Det är omöjligt att du på 15 minuters konsultation med en ny veterinär på en ny plats och med ett akut sjukt djur i famnen ska hinna bygga en lika djup och tillitsfull relation som jag hoppas att du har till din ”vanliga” veterinär. Om ni båda visar ömsesidig respekt, försöker hålla en öppen kommunikation och har en underliggande övertygelse om att alla inblandade gör så gått de kan, bådar det ändå gott för en respektfull och god relation. En annorlunda jämfört med den till din ”vanliga” veterinär, men förhoppningsvis en god relation ändå.
Med hopp om framtida goda relationer!
/Veterinär Agneta
